Arkivet: september 2018

Här sänker busen svensken i genrepet – får matchstraff

Nu har Tom Wilson varit i farten igen. Under söndagskvällens genrepsmöte mellan St. Louis Blues och Washington Capitals sänkte han svensken Oskar Sundqvist med en sen tackling – och fick matchstraff.

Washington Capitals forward Tom Wilson har redan ett skamfilat rykte. Inte minst efter sin tackling på Pittsburgh Penguins forward Zach Aston-Reese under slutspelet i våras. Då sänkte Wilson motståndaren med sådan kraft att Aston-Reese bröt käken och drabbades av en hjärnskakning. För det stängdes han av i tre matcher under slutspelet.

Nu har Wilson hamnat i en kontrovers igen. Under söndagskvällens träningsmatch mot St. Louis Blues, den sista innan grundserien startar till veckan, delade han ut en kraftfull tackling på svenske forwarden Oskar Sundqvist.

RÄKNAS SOM ÅTERFALLSFÖRBRYTARE

Wilson fick match penalty för tacklingen och kan räkna med en uppföljning från NHL:s disciplinnämnd. Inte minst med tanke på att han räknas som återfallsförbrytare i NHL. Sundqvist lämnade matchen blödandes från höger kind och återvände inte till isen.

Tom Wilson, 24, satte personbästa med 35 poäng i fjol och var ligans näst mest utvisade spelare med sin 187 minuter under grundserien. Efter att ha bidragit med 15 poäng på 21 matcher under Washingtons väg till Stanley Cup belönades han i somras med ett nytt sexårskontrakt med en lönetaksträff på 5,16 miljoner dollar per säsong.

The post Här sänker busen svensken i genrepet – får matchstraff appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Här sänker busen svensken i genrepet – får matchstraff
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Här sänker busen svensken i genrepet – får matchstraff


Toronto skickar sex svenskar till AHL

Toronto Maple Leafs genomförde en stor gallring på söndagen. I den försvann inte mindre än sex svenskar ned till AHL och farmarlaget Toronto Marlies.

LÄS ÄVEN:
Carl Grundström inledde året i Frölunda – avslutade med karriärens höjdpunkt

Toronto Maple Leafs har haft hård konkurrens om de sista platserna i laget under de senaste veckornas träningsläger. På söndagen gjorde klubben en större gallring då man skickade ned 13 spelare till AHL och satte upp ytterligare fem på waivers. Därmed har man 26 spelare kvar i truppen.

Sex av de spelare som fick lämna NHL för AHL och Toronto Marlies var svenskar. Det handlar om backarna Calle Rosén, Timothy Liljegren och Andreas Borgman samt forwardstrion Pierre Engvall, Dmytro Timashov och Carl Grundström. Där gör de den för tillfället tumskadade backen Rasmus Sandin sällskap.

Det innebär samtidigt att Andreas Johnsson och Pär Lindholm, som väntat, får inleda säsongen i NHL med Maple Leafs. Klubben ska skicka ned ytterligare två målvakter och en back inför premiären mot Toronto Maple Leafs natten mot torsdag.

Sedan tidigare saknar Toronto William Nylander som fortfarande ligger i förhandlingar om ett nytt kontrakt med klubben.

The post Toronto skickar sex svenskar till AHL appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Toronto skickar sex svenskar till AHL
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Toronto skickar sex svenskar till AHL


Tidigare Frölundaforwarden tar plats i Detroit Red Wings: ”Spelar i premiären”

Varje höst är det någon svensk som överraskande lyckas slå sig in i sitt NHL-lag via en stark camp. I år ser den kanske största skrällen ut att vara Christoffer Ehn i Detroit Red Wings.
– Han spelar i premiären på torsdag, hälsar Detroits svenske scout Håkan Andersson i ett sms.

LÄS ÄVEN: Detroit skickar storlöftet till farmarlaget

Detroit Red Wings vann sju av åtta matcher under försäsongen. I natt avslutade man den genom att besegra ett reservbetonat Toronto Maple Leafs med 5–1. Svenske Christoffer Ehn noterades för en assist i den matchen.

22-åringen från Skara spelade 147 SHL-matcher för Frölunda innan han flyttade över till Nordamerika inför den här säsongen. Nu har han tagit plats i Red Wings lag inför starten av säsongen 2018/19 efter ett starkt träningsläger. När laget gjorde sin sista gallring under söndagen var han inte en av dem som skickades till AHL.
– Han spelar i premiären (mot Columbus Blue Jackets) på torsdag, bekräftar svenske scouten Håkan Andersson i ett sms till hockeysverige.se.

Ehn draftades av Red Wings i fjärde rundan 2014 och skrev NHL-kontrakt med klubben i april 2017. Han var utlånad till Frölunda under fjolåret och svarade för sju mål och 17 poäng på 50 SHL-matcher. Hans hittills bästa notering i SHL.

The post Tidigare Frölundaforwarden tar plats i Detroit Red Wings: ”Spelar i premiären” appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Tidigare Frölundaforwarden tar plats i Detroit Red Wings: ”Spelar i premiären”
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Tidigare Frölundaforwarden tar plats i Detroit Red Wings: ”Spelar i premiären”


Svensken uppsatt på waivers – kan missa NHL-premiären i Göteborg

Edmonton Oilers ser bara ut att få med sig två svenskar till NHL-premiären i Göteborg nästa lördag. På söndagen kom beskedet att klubben satt upp Pontus Åberg på waivers.

På lördag nästa vecka spelar Edmonton Oilers NHL-säsongens första match mot New Jersey Devils i Göteborg. Tanken var att klubben skulle ha med sig tre svenskar dit – backarna Adam Larsson och Oscar Klefbom samt forwarden Pontus Åberg.

Nu ser det bara ut att bli två. Under söndagen kom beskedet att 25-årige Åberg blivit uppsatt på waivers av Oilers. Det innebär att övriga NHL-klubbar har 24 timmar på sig att göra anspråk på svensken. Annars kan Oilers skicka honom till farmarlaget Bakersfield Condors i AHL.

”MÅSTE HITTA ETT SÄTT ATT BIDRA VARJE KVÄLL”

Pontus Åberg trejdades till Edmonton Oilers från Nashville Predators i fjol. På 16 matcher med klubben svarade han för två mål och totalt åtta poäng. Under försäsongen har han haft svårt att lämna ett konsekvent avtryck, något som coachen Todd McLellan också påpekat.
– Pontus är en väldigt talangfull hockeyspelare med massor av skicklighet. Pontus problem är att han måste hitta sätt att bidra varje kväll och utnyttja sin skicklighet varje kväll. Det är det vi vill se, sade han till Edmonton Sun för en dryg vecka sedan.

Åberg är inne på sista året på ett kontrakt värt 650 000 dollar. Det är ett envägskontrakt vilket innebär att han tjänar lika mycket oavsett om han hamnar i NHL eller AHL.

The post Svensken uppsatt på waivers – kan missa NHL-premiären i Göteborg appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Svensken uppsatt på waivers – kan missa NHL-premiären i Göteborg
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Svensken uppsatt på waivers – kan missa NHL-premiären i Göteborg


Detroit skickar storlöftet till AHL

Han föll rakt i knäet på Detroit Red Wings i sommarens NHL-draft. Men trots att potentialen är enorm väljer klubben att skicka det tjeckiska storlöftet Filip Zadina till farmarlaget Grand Rapids Griffins i AHL.

Detroit Red Wings var inställda på att plocka en back med sitt första val i sommarens NHL-draft i Dallas. I stället plockade man upp den tjeckiske stortalangen Filip Zadina, som oväntat fanns tillgänglig när Red Wings valde som sjätte lag.

Många förväntade sig att den 18-årige forwarden skulle kliva in i NHL direkt. Men nu väljer klubben att skicka honom till AHL och farmarlaget Grand Rapids Griffins efter försäsongens avslutande 5–1-seger över Toronto Maple Leafs i natt.

Zadina spelade i fjol för Halifax Mooseheads i juniorligan QMJHL. Där svarade han för 44 mål och 82 poäng på 57 matcher.

The post Detroit skickar storlöftet till AHL appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Detroit skickar storlöftet till AHL
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Detroit skickar storlöftet till AHL


SDHL-SVEPET: Hjältedåd av målvakterna när jumbon tog första poängen och Modo slog LHC

Göteborg HC gick mållösa från bortamötet med AIK. Ändå lyckades de plocka säsongens första poäng – tack vare en hjälteinsats av målvakten Nicole Jackson. I Linköping plockade Modo sin andra raka vinst mot LHC.

AIK – Göteborg HC 1–0 (0–0, 0–0, 0–0, 1–0)

AIK: Sabina Küller.
Göteborg HC hade sju raka nollpoängare och 5–46 i målskillnad inför söndagens möte med AIK på Ritorp. Där lyckades laget plocka säsongens första poäng tack vare att en fenomenal målvaktsinsats. Nicole Jackson stoppade 43 raka skott innan Sabina Küller sköt AIK till seger i förlängningen med matchens enda mål. I AIK höll målvakten Amanda Johansson nollan efter 16 räddningar.

Tvåpoängaren gör att AIK är åtta i tabellen. GHC är allt jämt jumbo, fem poäng efter SDE.

Linköping – Modo 0–4 (0–1, 0–1, 0–2)

Modo: Maja Grundström 2, Kaitlyn Tougas, Olivia Carlsson.
I går var det ett målkalas som Modo vann med 7–6 efter straffar. Returen i Linköping blev inte alls lika spektakulär, men ändå minnesvärd. Inte minst för Modos tjeckiska målvakt Klara Peslarova. Hon stoppade inte mindre än 45 skott (!) och höll nollan i 4–0-segern.

Offensivt bidrog 16-åriga junioren Maja Grundström med två mål medan kaptenen Olivia Carlsson och Kaitlyn Tougas också blev målskyttar.

Modo är efter segern, åtminstone temporärt, serieledare för Luleå. Dock med två matcher fler spelade än konkurrenten, som varit i väg till USA och vunnit Champions Cup. Fjolårsfinalisten LHC är femma i tabellen efter en överraskande svag start på säsongen.

SDE – Djurgården 2–8 (0–4, 2–2, 0–2)

SDE: Frida Setzman, Lisa Mattsson.
Djurgården: Josefine Jakobsen 2, Andrea Dalen, Julia Johansson, Julia Östlund, Hanna Hållander, Hanna Olsson, Josefin Bouveng.
Djurgården har haft bekymmer med målskytte under inledningen av säsongen, men mot SDE upplevde man en ketchupeffekt. Fyra mål bara i den första perioden och åtta totalt gav en övertygande storseger med 8–2 i Enebybergs ishall.

Josefine Jakobsen (2+2) och Andrea Dalen (1+3) var poängbäst med fyra poäng vardera medan Josefine Holmgren hade tre assist.

Djurgården är sjua i tabellen, SDE nästjumbo.

The post SDHL-SVEPET: Hjältedåd av målvakterna när jumbon tog första poängen och Modo slog LHC appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: SDHL-SVEPET: Hjältedåd av målvakterna när jumbon tog första poängen och Modo slog LHC
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för SDHL-SVEPET: Hjältedåd av målvakterna när jumbon tog första poängen och Modo slog LHC


Blev ”Pajen” med hela Hockeysverige – Old School Hockey Niklas Persson del 1

Den aktiva karriären avslutades i våras. Nu har hockeysverige.ses Ronnie Rönnkvist satt sig ned med Niklas Persson för att se tillbaka på en lång karriär. I första delen av Old School Hockey berättar han bland annat om den tuffa tiden i Leksand och attackerna som förekom mot hans familj – samt hur han hämtade sig efter att ha blivit ratad från spel i TV-pucken.

LÄS ÄVEN: Old School Hockey-arkivet – intervjuer med hockeyns legendarer

När dörren slogs igen efter Linköpings kvartsfinalsorti mot Djurgården i våras berättade Niklas Persson det många hade anat. En lång och framgångsrik spelarkarriär var över. I dagens och nästa veckas Old School Hockey ska vi låta huvudpersonen själv gå igenom den med sina egna ord.

Hockeysverige.se begav sig till Linköping för att träffa ”Pajen”, som han blivit känd som, och för att lyssna på hans berättelse om resan från lilla Sorunda/Ösmo till Linköping via fram- och motgångar i såväl KHL som SHL och Tre Kronor. I den första delen av intervjun fokuserar vi på 39-åringens första delar av karriären. Och vi börjar där allt startade. 
– Ösmo? Där var det uterink och snålblåst, skrattar Niklas Persson när vi slår oss ner i Stångebro Ishalls innandömen.
– Jag spelade bara med äldre grabbar där eftersom vi fick slå ihop dom lag vi hade. Lagen flyttades så småningom ner till Nynäshamn. Jag själv spelade aldrig i Nynäshamn förutom under några cuper och turneringar eftersom jag gick i skolan där. Annars spelade jag hela tiden i Ösmo HC. En klassisk hockeyklubb. Jag vill gärna ha en sådan orange hockeytröja som vi hade, men det är inte så lätt att få tag på.

Niklas Perssons morbror är ingen mindre än legendaren Kenta Nilsson, som också kommer från just Ösmo.
– Vi var väldigt tajta med familjen Nilsson. Dom var ute och reste mycket eftersom Kenta spelade i USA. Jag såg alltid fram emot breven jag fick på den tiden från moster Berit med en  update om hur det hade gått med mål och assist. Det var inte så att man kunde knäppa på text-tv:n eller läsa tidningen dagen efter för att få resultaten.
– Med Kenta och en pappa (Sam Persson) som var hockeytokig och alltid hållit på med hockey så var det svårt att inte börja spela hockey. Pappa spelade hockey uppe i Alfredshem som det hette innan det blev Modo. Han är från Ö-vik. Sedan flyttade han ner till Stockholm och spelade då för Vallentuna och Huddinge. Under hela min uppväxt har han tränat lag runt om i Stockholmsområdet.

STÖTTADES AV KENTA

– Det finns en bild på mig från 1983 när Sorunda/Ösmo vinner trean och pappa är tränare. Där står jag iklädd mössa, skrattar Niklas Persson som alltså har levt i hockeyns bubbla sedan han var barn.
– Klart att det var mycket hockey i och med farsan och Kenta. Robban (Nilsson) är sex år yngre än jag och vi har i stort sett växt upp tillsammans. Sedan är hans bror Anders två år yngre och systern Helene ytterligare två år yngre.


Foto: Arkivbild

Arkivfoto

Fick du bra input av Kenta Nilsson?
– Ja, definitivt. Det är några spelare som har betytt extra för mig. Farsan har alltid haft mig med i omklädningsrummet. När jag var sex, sju år var drömmen att få spela med dom grabbarna. När målvakten hade fått en ny plock lånade jag hem den och lade den under kudden för att den skulle mjukas upp
– Jag tyckte att det var så väldigt roligt att vara med och pappa har alltid funnits med och varit ett stöd med sin hockeybakgrund. Sedan har Kenta på sitt sätt försökt hjälpa till. Han har också definitivt hjälpt mig. Inte bara med råd och sådant utan jag har även alltid tittat på honom under alla år när han spelat och tränat.
– Sedan fick jag tidigt, jag vet inte varför, ”Challe” Berglund i Djurgården som förebild. Det var mycket Djurgården ett tag då Kenta kom hem och jag var in och tittade på deras matcher. Det var inte bara spelaren ”Challe” utan även personen jag uppskattade och som jag hade fått chansen att vara med in och träffa.

BLEV INTE UTTAGEN TILL TV-PUCKEN

Resan från Sorunda/Ösmo kom inte att börja i Djurgården, vilket man lätt kan tro, utan i Haninge.
– Ja, jag var där en sväng. Det var tidigt. Jag spelade med dom som var två år äldre i Ösmo. Sedan flyttade dom till Nynäshamn. Då fick inte jag vara med där. Jag blev petad och fick i stället spela med killarna som var tre år äldre i Ösmo.
– När även det blev för få även i det laget flyttade dom ner till Nynäshamn. Då flyttade jag in till Haninge och spelade där under två säsonger. Sedan lades det laget ner. Då var jag fortfarande en ung liten pojk, men den tränaren vi hade där, Christer Rönnholm, flyttade till Huddinge och tog med mig och några till. Sedan blev jag kvar där upp till gymnasiet.


Arkivfoto

Efter en säsong i J18 med Huddinge sökte Niklas Persson upp till Hockeygymnasiet i Leksand.
– Jag blev inte uttagen till TV-pucken. På den tiden var dom nationella intagen i Ö-vik och Västerås. Västerås var inte intressant och i Ö-vik skulle jag inte komma in på. Dom tog spelare från hela landet, men framför allt hade dom redan från början väldigt bra 78:or och 79:or i Ångermanland.
– Jag hade en syster som bodde i Leksand och något år innan hade jag haft Niklas Eriksson på hockeyskolan där. Han hjälpte mig och tyckte att jag skulle söka.

Hur upplevde du att komma dit upp för att spela och bo?
– För mig var det bara otroligt skönt och roligt. Jag brukar faktiskt tänka på det här när mina systersöner sökt hockeygymnasiet. Albin (Persson) är ju här i Linköping och Vincent i AIK.
– Huddinge ville att jag skulle vara kvar, men AIK och Djurgården hörde också av sig så jag kände att jag hade alternativ, så jag var aldrig orolig. Hockeygym var en så stor grej för mig eftersom det varit mitt mål under alla år. Att då få chansen att komma upp till Leksand, det var så jäkla häftigt.

BODDE PÅ TRAFIKSKOLA

– Första tiden där bodde jag ovanpå syrran. Hon hade en etta på Tällbergsvägen i ett hus som trafikskoleläraren Ola Lehndal ägde. Jag hade gångavstånd till hallen och trafikskolan låg i källaren. Det var perfekt.
– Att komma upp till Leksand och sätta sig på cykeln eller gå till ishallen, bli omhändertagen på det sättet av den organisationen fick mig att känna att det var lugnt, skönt och väldigt enkelt allting. När jag ville gå ner och träna så gick jag ner och tränade. Då jag var i Huddinge fick jag vänta på farsan för han skulle köra eller om jag tog tåget in till stan för att sedan åka med någon annans förälder. Det var aldrig att jag kunde spontant gå ner för att träna.
– I Leksand hade jag chansen att gå på hockeygym på morgonen med ”Fisken” (Bengt Ohlson). För mig var det bara att gå dit. Härliga minnen och jag har inget negativt alls att säga om juniortiden.

Du var inte med i TV-pucken, men när du kommer till Leksand blir du snabbt med i juniorlandslaget, du måste haft en snabb utveckling?
– Det där med TV-pucken ska vi inte gå in på. Det råder delade meningar om hur det gick till då jag inte kom med där. Samtidigt var jag inte bäst på något vis även om jag var med i toppen av min årgång i framför allt Huddinge, men det fanns alltid dom som var bättre än jag. Självklart tyckte jag och farsan att jag skulle varit med, haha…
– Här kan vi tala om ett grymt bra ledarskap. Direkt då jag inte kom med i TV-pucken flyttade Huddinge upp mig i J18. Dom tyckte att det var på gränsen till att det var fel så Huddinge kompenserade mig. Jag kom heller inte med i Sverige-pucken året innan. Då var jag verkligen besviken och ledsen.
– Jag var med i alla uttagningar till TV-pucken och det gick jättebra för mig, men jag blev inte besviken över att jag inte kom med eftersom jag inte hade varit med året innan heller. I stället fick jag spela med Huddinges J18 mot TV-pucklaget.


Foto: Bildbyrån

STARK OMGIVNING BANADE VÄG FÖR UTVECKLING

Var inte utvecklingen då du kom till Leksand lika stor som man lätt kan tro?
– Nej, det var den nog inte. Första året i Leksand flöt det på bra snabbt. Efter TV-pucken var det Flygvapnet Cup. Då ringde Stockholm och ville att jag skulle vara med där. ”Det är inte ens aktuellt eftersom ni inte varit intresserade av mig tidigare”.
– Det här gav mig en kick och jag kände mig så nöjd eftersom jag då visste att det skulle komma annat i stället. Jag var så nöjd över att komma in i Leksand så att inte komma med i TV-pucken var inte så stor grej. Det var större för mig att komma upp till Leksand och det A-laget man hade då.
– När jag kom upp till Leksand fick jag spela med 78:or som var juniorlandslagsspelare och som var med A-laget och tränade. Det fanns 79:or som var före mig i hierarkin när jag kom upp och som redan hade spelat i pojklandslaget. Jag låg i bakvattnet i lugn och ro, fick spela mycket och tyckte att hockeyn var det bästa som fanns.

Säsongen 1997/98 debuterade Niklas Persson i Leksands A-lag.
– Debuten minns jag väldigt väl eftersom jag skrev upp för körkort samma dag i Borlänge. Då visste jag inte att jag skulle spela. Niklas Eriksson blev skadad eller sjuk så jag fick spela mot Brynäs borta i en kedja med Andreas Karlsson och Jonas Bergqvist.
– Jag hade varit med och tränat och spelat träningsmatcher med A-laget innan, men jag fick först inget kontrakt. Nu gick det väldigt bra för mig och det var jag som blev uppflyttad före många andra.
– Det gick bra i matchen mot Brynäs. Jag har sett den på video efteråt och jag hade ett ass, vilket jag inte kommer att glömma. Att det var mot just Brynäs gjorde att det matchen kändes extra speciellt.

STJÄRNSPÄCKAT LEKSAND

Stefan ”Loppan” Hellqvist, Jonas Bergqvist, Anders ”Masken” Carlsson, Mikael Karlberg, Jens Nielsen, Niklas Eriksson, Per-Erik Eklund, Magnus ”Sigge” Svensson, Tomas Jonsson
– Åke Lilljebjörn i mål, Slajdarn…

Det var många starka profiler i det lag du kom upp till, var det lätt att komma in i det här gänget?
– Ja, det var jättelätt. Andreas Karlsson var fantastisk på den biten, liksom Jonas eftersom jag spelade med dom i den här matchen mot Brynäs. Det är lite annorlunda mot idag när man har större trupper.
– Vi hade en bra grupp i 79:orna. Det var bra grabbar i vår grupp. Samma sak var det med A-laget. Andreas Karlsson är 75:a, Marcus Eriksson 76:a, Niklas Nordqvist 75:a. Sedan hade vi 74:orna med (Peter) Casparsson och så vidare. Dessutom hade vi Jonas, ”Sigge”, ”Masken” och Jonsson. Det är bra människor så det var inget svårt att komma in i dom här gängen.
– Första sommarträningen skulle vi värma upp med lite fotboll. Det kom en långboll och jag skulle upp och nicka. Då smäller det i ryggen. Det var ”Masken” som gick upp och satte axeln i ryggen på mig för att visa hur det gick till där uppe. Direkt efter var det ändå skratt så jag kände mig välkommen på ett ganska tufft sätt men ändå med glimten i ögat.


Foto: Bildbyrån

Trots att Leksand under Niklas Perssons första säsonger i klubben hade sitt bästa lag på pappret sedan första halvan av 1970-talet lyckades klubben aldrig gå hela vägen och vinna SM-guld.
– Första säsongen och den efter, jag har svårt att sätta fingret på vad som saknades eftersom jag var så pass ung. Det där var inget jag fokuserade på. Jag hade fullt upp med mig själv, hitta vem jag var i spelet hockey. Jag kom från J20 där jag spelat mycket och gjorde mycket poäng. Sedan kom jag upp i ett A-lag där jag fick börja om och kriga om platserna.
– Sedan var det som vanligt, små marginaler. Minnena jag har från första två slutspelen, när vi åker ut mot Luleå och Modo, för mig var det bara stort att få vara med.

ÅKTE UR ELITSERIEN TRE GÅNGER OM

Niklas Persson är med om inte mindre än tre uttåg med Leksand ur det som då hette elitserien, 2001, 2004 och 2006.
– Jag har blivit expert på att åka ur, säger Niklas Persson med glimten i ögat och fortsätter:
– Första gången var en lång och tuff säsong. Själv bidrog jag inte på isen på det sätt som jag borde. Jag spelade inte heller så mycket som jag själv och många runt omkring mig tyckte att jag borde ha gjort. (Tommy) Sandlin tyckte inte att jag riktigt höll.

Många har pratat om att den här säsongen blev väldigt speciell.
– Säsongen var väldigt konstig. Vi tränade konstigt, mycket och hårt. Tommy fick aldrig gruppen tillsammans utan det var för många individer som var för starka. Samtidigt var det lite för många som inte var intresserade av Leksand så när det väl blev kvalserie…
Niklas Persson skakar på huvudet innan han fortsätter:
– Dels var det här en ny upplevelse för många och framförallt för Leksand som förening. Visst, man hade spelat allsvenskan efter jul ett par säsonger, men det var en annan grej. Självklart tyckte dom som spelade då att det var jättejobbigt, men som förening var det här ändå nytt. Vi klarade inte riktigt av att hantera det.

Hur var relationen mellan gruppen och Tommy Sandlin?
– Jag kan inte tala för gruppens relation för det vet jag inte, men min relation med Tommy var inte bra. Han har gjort otroligt mycket för svensk hockey och var en duktig tränare, men för mig och Leksand var det fel man på fel plats. Ur min synvinkel klarade han inte av att lyfta oss och vårt spel.
– Jag tycker att han tryckte ner fel personer och var gärna på dom som redan hade det tufft den säsongen. Så upplevde jag det. Vi hade inte heller det laget som knöts samman utan det var lite för många individer som inte satte laget först.


Foto: Bildbyrån

LYFTE UNDER FINSKT LEDARSKAP

Blev det en stor kontrast då Jarmo Tolvanen kom in som tränare säsongen efter då ni tar klivet upp i elitserien igen?
– Ja, det var en väldigt stor kontrast. För mig var han en fantastisk tränare. Det var även (Peter) Ekroth som kom till Leksand då. I det läget var det bra för oss. Jarmo var grym på att sätta upp korta målsättningar. Dels i varje match för att motivera laget och dels för mig personligen. Redan från början visade han att trodde på mig. ”Jag kommer se till att det blir en bra säsong för dig om du svarar upp på det jag vill”.
– Jag fick lugn och ro samtidigt som jag var långt ner i hierarkin och han lät mig att ha hand om en juniorkedja, men då vi kom till slutet av matcherna fick jag ändå spela. Just att få bära och ta hand om en kedja, där lärde jag mig otroligt mycket. Efter jul flyttade han upp mig och satte mig tillsammans med Tomas Forslund och Niklas Eriksson.
– Jag får fortfarande rysningar i kroppen när jag tänker på känslan jag hade den säsongen. Där kan vi snacka om att gruppen kom samman.

Andra vändan Leksand åker ur elitserien är säsongen 2003/04. Säsongen därpå får Niklas Persson vara med och gå upp igen med ett lag som innehöll spelare så som Michael Ryder och Francois Bouillon.
– Det var lite annorlunda eftersom jag var i ett lite annorlunda läge. Jag spelade fortfarande med Niklas och vi hade Ryder bredvid oss. Vi spelade tillsammans hela tiden fram till det att ”Challe” (Mikael Karlberg) kom hem från Schweiz och Ryder flyttade upp i den kedjan.
– Hela den säsongen gick det bra. I kvalserien spelade jag med (Johan) Witehall och Johan Rosén. Vi hade ett väldigt bra lag för att spela i allsvenskan. Ryder var en skön person. Han är ett år yngre än jag och vi båda hade mycket roligt ihop den säsongen. Vi umgicks väldigt mycket.

”WE’RE GONNA WIN THE FUCKING CHAMPIONSHIP”

Hur skulle du beskriva Michael Ryder som person?
– Som väldigt avslappnad (skratt). Han hade precis gjort sin första säsong i NHL och var en av tre kandidater till att bli årets rookie. Sedan kom han till Leksand för att spela i allsvenskan. Han hade ett fantastiskt skott och framför allt en grym backhand. Helt enkelt en bra kille som tränade mycket vid sidan av även om han hade mycket roliga saker för sig också. Det blev många roliga bortaresor och det var nog bra att tränaren inte visste allt vad vi gjorde.
– ”Masken” gjorde klart tidigt med honom och Bouillon. Antagligen betalade Leksand bra för dom, men samtidigt var det spelare som var på väg uppåt i karriären. Dom tillförde verkligen någonting och var målmedvetna. Redan från början när dom kom sa Bouillon det här klassiska uttalandet: ”We’re gonna win the fucking championship”. Han visste inte ens om att vi spelade i andraligan. Målsättningen var ändå klar och han visste vad han kom dit för att göra. Det här smittade av sig på hela gruppen. Han var bättre på stor rink med sin skridskoåkning än vad han kanske var där borta.


Foto: Bildbyrån

Säsongen 2005/06 får Niklas Persson rollen som kapten för Leksand, men säsongen slutar med att klubben för tredje gången under 2000-talet får lämna elitserien.
– Vi var över huvud taget aldrig nära den säsongen och hade inget bra lag. Det var en tuff säsong och dom vi värvade och som skulle ta det här klivet tog inte det. Vi var många nya och för mig var det tufft att bo i Leksand eftersom jag var i stort sett den enda i laget som folk visste vem det var.

FAMILJEN UTSATTES FÖR OTREVLIGHETER: ”HAMNADE I SKIT FÖR ATT JAG VAR DÅLIG”

Det blåste inte bara snålt vid rinken för Niklas Persson utan den dåliga säsongen påverkade även han och hans familj vid sidan av isen.
– Jag fick väldigt mycket skit vid sidan av. Till stor del får du nog fråga min fru om vilka former det här tog. Samtidigt är jag väldigt bra på att förtränga dom negativa minnena och jag har egentligen bara goda minnen från tiden i Leksand.
– Det var tufft och när vi pratar om det här hemma kommer vi på saker som hände som jag hade glömt bort. Vår äldsta dotter var åtta, nio år då. Hon fick mycket skit som hon absolut inte förtjänade från andra barn. Barnen i sig fattade självklart inte vad dom gjorde och egentligen var det ingenting emot henne. Hon kommer inte ihåg så mycket av det där, men hon kommer ihåg vissa saker och det är jobbigt att höra.

Var det främst barn mot barn?
– Ja, så var det. Antagligen hade dom hört vid frukostbordet vad deras pappa hade sagt om mig. Sedan sa dom det till henne i skolan. Hon kom hem och frågade om saker andra barn hade sagt och som hon inte visste vad det betydde.
– Hon mådde nog mestadels inte dåligt där och då, men hon hamnade i lite skit vissa gånger för att jag var dålig. Det här var jobbigt, men samtidigt är det här saker jag förträngde ganska snabbt och jag tror alla i vår familj lärde sig något av det.

”KUNDE FÅ EN KRÄMSNIBB I ÖRAT”

Kunde du och din fru gå på Noret (centrala Leksand) utan att ni fick verbala påhopp?
– Knappt. Siljan (kafé) gick vi inte förbi för då kunde man få en krämsnibb i örat, säger Niklas Persson samtidigt som han ler lite för att lätta upp samtalet lite.
– Ett tag var det nära att vi inte kunde gå ut på Noret. När det var som värst var det halvjobbigt. Vi var även då i en situation som Leksand inte hade varit i innan. Vi åkte ur, gick upp igen, gick till slutspel men åkte ur igen, men det här var första gången som fansen riktigt tröttnade. Johan Backlund var grym i målet och gav oss chansen att vinna varje match, men vi tog den inte.
– Den här säsongen startade vi med fyra bortamatcher eftersom arenan inte var klar och vi hade en poäng efter elva matcher. Det här tog vi aldrig tillbaka. Säsongen innan fick jag många frågor om jag kände en press över att gå upp eftersom arenan skulle vara klar, men den pressen kände jag aldrig av. När vi sedan gick upp och arenan var klar kom pressen att vi måste lyckas med det här, det här och det här (Persson slår med handen i bordet samtidigt som han ser allvarlig ut), men det klarade vi inte av och i kvalserien knöt sig allt igen.
– För mig personligen var den här säsongen jättejobbig. Jag hade gjort bra säsongen och det hade flutit på rätt bra för egen del, men den här säsongen blev det inget bra. När jag pratar om min karriär, så hoppar jag över den här säsongen på något sätt.

Det märks också på Niklas Persson, när han talar om sin sista säsong i Leksand, att han mer än gärna lägger den bakom sig.
– Det var mycket tjafs och fans… Sedan var det tidningar som skrev saker som inte var sanna. Framför allt var det jobbigt då en av dalatidningarna klev ut och sa att jag hade sajnat med Modo tidigt. Det låg uppenbarligen ingen sanning i det alls.
– Det gjorde att det blev en konstig situation. Under en match kom fans fram och gav mig en massa skit för att jag skulle ha byta klubb, men det fanns ingen sanning i det. Jag fick också den tidningen att dementera det påståendet.

Ännu värre blev det i kvalserien efter en artikel i Sportbladet.
– (Tomas) Ros skrev något som visserligen var sant, men som kanske inte behövde komma ut. Det var att jag brutit mitt kontrakt, vilket jag inte hade gjort. Utan det var som så att när vi åkte ur andra gången hade jag gjort debut i landslaget och allsvenskan ingick inte riktigt i mina planer. Jag satt ändå fast i ett kontrakt. För att inte hamna i samma situation igen skrev vi in någon sorts klausul att om vi åker ur igen så bryts kontraktet. Nu kommer jag inte ihåg exakt hur det var uppbyggt, men det här hade Ros fått reda på och skrev som han bör om det mitt i kvalserien. Det var inget konstigt med det att jag hade den här klausulen egentligen, men jag kan säga att det mottogs lite fel bland våra fans. Jag lärde mig säkert något av det också.

SPELADE TVÅ SM-FINALER MED LHC

Efter att Leksand åkt ur elitserien 2006 valde Niklas Persson att flytta till Linköping.
– Jag var på väg till Linköping redan säsongen innan. (Johan) Hemlin och jag kände varandra sedan hockeyskolan i Leksand. Han var sportchef här och kontaktade mig året innan. Många frågade om jag inte borde ha flyttat tidigare, men jag kände aldrig så.
– Jag utvecklades hela tiden och hade fantastiska år där uppe så det var aldrig aktuellt för mig att byta klubb. Först tackade jag nej och stannade kvar i Leksand, men året efter var jag klar med allsvenskan. Visserligen hade jag ganska många klubbar att välja mellan, men det aldrig aktuellt med någon annan klubb än Linköping. Det kändes helt rätt med tanke på hur jag såg på min framtid och vart Linköping var på väg. Det där stämde helt överens.
– Spelarna som var här höll en högre klass än dom jag hade spelat med innan och det här tyckte jag kändes spännande.

Ni går till final redan säsongen 2007/08, vad var styrkan i den här gruppen som du kom till?
– Det var framför allt bra hockeyspelare, bra människor och en bra grupp. Det fanns alla ingredienser som ett bra hockeylag ska ha. När jag kom in, den ledande kärnan med ”Mange” (Johansson), Tony Mårtensson, (Mikael) ”Musse” Håkanson, (Andreas) Pihl och så vidare. Det var staka personligheter som satt sin prägel på den här föreningen under många år. Det var bara för mig att hänga på i den riktningen som klubben och även jag ville. 
– Vi hade som sagt var en grupp som var väldigt stark och klarade av en hel del motgångar första säsongen.

Fungerade det bra för familjen i Linköping redan från start?
– Från början kändes det som att flytta till New York, skrattar Niklas Persson och fortsätter:
– Efter att bott i Leksand nästan hela mitt liv hade husen här helt plötsligt mer än fem våningar, men som svar på din fråga så fungerade allt bra från början.


Foto: Bildbyrån

”VI GER BORT GULDET”

Linköping spelar två finalserier, men lyckas inte vinna någon av dom, varför tror du att ni inte gjorde det?
– Första året var vi många som inte hade spelat någon final. Föreningen hade aldrig varit så långt och nästan ingen i laget hade varit i ett slutspel. När vi väl kom dit… Vi var nära och kanske borde vi ha vunnit. Under match fem uppe i Ö-vik var det strömavbrott och allt möjligt. Det mesta där gick Modos väg och sedan avgjorde dom här.
– Det var ändå ett bra slutspel från min sida. Även fast vi vann lätt mot Luleå och Färjestad så kom inte våra bästa spelare upp på samma nivå som deras bästa. Det var inget fel på deras prestationer, men Per Svartvadet, Niklas Sundström och Tobias Enström var ju grymma. Deras bästa lyckades få till det. Samtidigt var det också två målvakter som spelade väldigt bra. (Rastislav) Stana var grym i kvart och semifinalserien men kanske inte lika bra i finalserien medan (Karol) Krizan steppade upp i finalserien. Det var många ingredienser som Modo gjorde bra samtidigt som vi inte var riktigt redo för final.
– I min värld känns det ändå som vi var längre ifrån guldet då än år två då vi var i final mot HV71. Där hade vi alla ingredienser i laget och borde vi ha vunnit.

Vad händer egentligen i den finalserien?
– Vi ger bort guldet. Vi vinner första och andra. I den tredje leder vi men HV71 vänder och vinner och i sista matchen blir det en övertidsförlust. HV-förlusten år två svider fortfarande.

Hur upplevde du inramningen i finalserien mot HV71?
– Det var helt galet och både Linköping och Jönköping är fantastiska ställen att spela hockey på. HV71 har kanske Sveriges bästa hockeyarena och när Saab Arena är fullsatt är det ett sådant jäkla tryck.
– Match sex då vi kommer ut på isen glömmer jag aldrig. Man hörde knappt sig själv tänka eftersom det var ett sådant liv i hallen.

Blev du nervös i det läget eller bara inspirerad?
– Jag blev inte nervös utan tyckte bara det var väldigt roligt. Sedan finns det säkert några som blir nervösa. Man måste gilla den där situationen också.

Efter säsongen 2008/09 lämnar Niklas Persson Linköping för spel i Ryssland. Om det och resan till VM-guldet 2013 kan du läsa om på hockeysverige.se nästa söndag. Då publiceras del två i Old School Hockey om Niklas Persson.

Bilder från vårt arkiv kan komma från Stickan Kenne. Är ni nyfikna på hans jobb och hockeybok kan ni gå in på följande länk: http://stimar.se/

The post Blev ”Pajen” med hela Hockeysverige – Old School Hockey Niklas Persson del 1 appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Blev ”Pajen” med hela Hockeysverige – Old School Hockey Niklas Persson del 1
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Blev ”Pajen” med hela Hockeysverige – Old School Hockey Niklas Persson del 1


AIK tog snabb revansch – släppte bara till åtta skott på hemmais

AIK fick snabb revansch på Vita Hästen efter strafförlusten i Norrköping i fredags. I söndagens retur vann man med 4–1 – efter att bara ha släppt till åtta skott hemma på Hovet.

AIK har kopplat grepp om topplaceringen i Hockeyallsvenskan. Fem matcher in på årets säsong har laget bara tappat två poäng. Den poängförlusten kom i fredagens bortamöte med Vita Hästen, där norrköpingsgänget segrade med 2–1 efter straffar.

Det var ett resultat som Hästen inte var i närheten att nå i söndagens returmöte på Hovet. Då vann AIK med 4–1 efter att bara ha släppt till åtta skott på det egna målet under hela matchen.

Sam Marklund och Alexander Deilert hade 1+1 för AIK medan Johan Larsson sköt sitt tredje mål för säsongen när han fastställde resultatet till 4–1 i tredje perioden.

AIK har fyra poängs försprång på Modo med en match mer spelad i tabelltoppen. Vita Hästen är åtta i tabellen.

AIK – Vita Hästen 4–1 (2–0, 1–1, 1–0)

AIK: Sam Marklund, Alexander Deilert, Christian Sandberg, Johan Larsson.
Vita Hästen: Mattias Kalin.

The post AIK tog snabb revansch – släppte bara till åtta skott på hemmais appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: AIK tog snabb revansch – släppte bara till åtta skott på hemmais
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för AIK tog snabb revansch – släppte bara till åtta skott på hemmais


VANCOUVER: Sedinarnas arvtagare skänker hopp till Canucks

Bröderna Sedins beslut att avsluta hockeykarriärerna ger Canucks en märklig atmosfär inför säsongen. Plötsligt är det svårt, för att inte säga omöjligt, att förutspå vem som kommer bli lagets poängkung. Vem som ser ut att bli ny publikfavorit redan i höst är dock inte särskilt svårt att gissa…

Från väst till öst, från söder till norr. Fram till NHL-premiären i oktober går Uffe Bodin, Hampus Duvefelt, Måns Karlsson och Peter Ekholm igenom de 31 lagen. Vi pekar ut styrkor, svagheter och vilka spelare som är värt att hålla ett litet extra öga på under säsongen.

I dag tittar vi närmare på Vancouver Canucks.

Allt är inte som vanligt för Vancouver Canucks. När laget kliver ut på isen efter den stenhårda sommarträningen finns ett stort hål att fylla i laguppställningen. Bröderna Sedin, som för övrigt var (ö)kända just för sina rigorösa förberedelser under sommarmånaderna, är inte längre Canucks hjärta och själ. Duon, som burit kaptensbokstäver (Henrik ”C”, Daniel ”A”) sedan 2010, hann under sin tid i klubben bli minst lika integrerade i Vancouver som den omdiskuterade späckhuggarloggan.

Men allt har sin tid och tiden är nu kommen för Canucks att snabbt vänja sig vid ett liv utan sin pensionerade stjärnduo. Som första drag för att bota denna baksmälla? Två nya svenska stjärnor. Eller, tja. Lite magstarkt är det väl att kalla Elias Pettersson och Jonathan Dahlén för stjärnor innan de ens beträtt en NHL-is i officiella sammanhang. Speciellt Dahlén som alldeles nyligen fick det oväntade beskedet att han får inleda säsongen i AHL. Men var så säkra; det är med Pettersson och Dahlén (och Bo Horvat och Brock Boeser) som Vancouver Canucks återigen ska utvecklas till en stormakt i NHL.

På back- och målvaktssidan ser det tyngre ut, vilket ur blågula ögon kan kännas tråkigt att säga då lagets två främsta burväktare är tvåmetersmännen Jacob Markström och Anders Nilsson, och backsidan leds av Alexander Edler. Likväl är det svårt att säga annat än att forwardssidan känns spännande och att resterande lagdelar har en bit upp. När talangerna Olli Juolevi och Quinn Hughes tagit plats på blålinjen och Thatcher Damko ställer sig mellan stolparna kan det dock bli aktuellt att revidera den bedömningen.

Gällande årets säsong?

Med nuvarande spelarmaterial lär det bli rejäl uppförsbacke för Canucks att nå slutspel, men likväl finns det ljusglimtar i mörkret.

POÄNGKUNGEN

BROCK BOESER
Spelaren vars efternamn många, inklusive undertecknad, haft svårt att uttala (korrekt uttal: ”besser”) slog igenom med dunder och brak förra säsongen med 55 poäng (29 mål, 26 assist) på 62 matcher. En olycklig ryggskada satte dock punkt för säsongen i förtid och unge Boeser är sannolikt rejält revanschsugen. Bör kunna vara uppe och nosa på 65-70 poäng.

MÅLVAKTEN

JACOB MARKSTRÖM
Den mer profilerade av lagets två svenska målvakter, Jacob Markström, sågs länge som en talang precis på gränsen till att slå igenom stort. Vid 28 års ålder tycks han äntligen ha hittat lite av den kontinuitet som behövs för att etablera sig som förstamålvakt i NHL. Förra säsongen blev det 60 matcher och 91,2 i räddningsprocent för Canucks. Kan prestera liknande i år.

BACKEN

ALEXANDER EDLER
Veteranen visade förra säsongen att gammal är äldst då han slog till med 34 poäng på 70 matcher – hans bästa resultat på sex år och bäst i interna backligan. Edler har hunnit bli 32 år men förblir otroligt viktig för ett Vancouverförsvar som inte riktigt hunnit inleda sin kommande generationsväxling.

UNGTUPPEN

ELIAS PETTERSSON
Vad finns egentligen kvar att säga om Elias Pettersson som inte redan har sagts? Jo, kanske att han ser ut att få inleda säsongen hos Canucks som center i andrakedjan med Loui Eriksson på sin vinge. Får han dessutom en framträdande roll i powerplay, likt den han haft i Växjö, kan det bli en poängrik säsong för rookien. Sa någon Calder Trophy?

COACHEN

TRAVIS GREEN
Green kom in som ny tränare för Canucks förra säsongen efter fyra år i AHL-organisationen Utica Comets. Att få ”lära” av bröderna Sedin under deras sista säsong lär ha hjälpt Green förbereda sig för sin största utmaning: att hålla Vancouver på rätt kurs utan dem.

Alexander Edler får klara sig utan bröderna Sedin.

Foto: Bildbyrån/Joel Marklund

IN OCH UT

Nyförvärv: Elias Pettersson, fw, Växjö Lakers, Jay Beagle, fw, Washington, Antoine Roussel, fw, Dallas, Tim Schaller, fw, Boston
Förluster: Henrik Sedin, fw, slutat, Daniel Sedin, fw, slutat, Nic Dowd, fw, Washington, Jayson Megna, fw, Washington, Jussi Jokinen, fw, Detroit

PROGNOSEN

En plats i slutspelet redan i år skulle vara en rejäl överraskning för försvagade Canucks. Däremot har laget alla möjligheter att ordentligt börja utveckla den kärna – Pettersson, Dahlén, Horvat, Boeser, Juolevi – som i framtiden kommer ge Vancouverfansen anledning att känna ett realistiskt hopp om Stanley Cup.

VANCOUVER CANUCKS TRUPP 2018/19 

MÅLVAKTER
25) Jacob Markström
31) Anders Nilsson

BACKAR
4) Michael Del Zotto
5) Derrick Pouliot
8) Christopher Tanev
23) Alexander Edler
27) Ben Hutton
44) Erik Gudbrandsson
51) Troy Stecher
55) Alex Biega

FORWARDS
6) Brock Boeser
9) Brendan Leipsic
18) Jake Virtanen
20) Brandon Sutter
21) Loui Eriksson
26) Antoine Roussel
40) Elias Pettersson
47) Sven Bärtschi
53) Bo Horvat
59) Tim Schaller
60) Markus Granlund
77) Nikolay Goldobin
83) Jay Beagle
89) Sam Gagner

Tränare: Travis Green (sedan 2017)

The post VANCOUVER: Sedinarnas arvtagare skänker hopp till Canucks appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: VANCOUVER: Sedinarnas arvtagare skänker hopp till Canucks
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för VANCOUVER: Sedinarnas arvtagare skänker hopp till Canucks


Stjärnan straffas för huvudtackling – men LHC-forwarden frias

Erik Gustafsson får vila tre matcher och böta 31 000 kronor för sin tackling på James Wright i gårdagens möte mellan Linköping och Luleå. Däremot slipper Adam Brodecki bestraffning för en påstådd diving i samma match.

Det var i andra perioden av Linköpings 2–1-seger mot Luleå som gästernas back Erik Gustafsson fick matchstraff. Detta för en tackling mot huvudet på LHC:s kanadensiska center James Wright.

29-årige Gustafsson anmäldes till disciplinnämnden och stängdes under söndagen av i tre matcher. Dessutom får han böta 31 000 kronor.
”Nämnden finner det utrett att Erik Gustafsson gjort sig skyldig till en otillåten huvudtackling. Förseelsen bör föranleda en avstängning”, skriver disciplinnämnden i sin dom och tillägger att ”tacklingen sker med en uppåtgående rörelse och är vårdslös” och att det finns ”stor skaderisk”.

Efter samma match blev LHC:s forward Adam Brodecki anmäld till disciplinnämnden för en påstådd diving. Där väljer man att fria Brodecki.
”Av filmsekvensen framgår att det sker en kontakt mellan spelarna i en kampsituation där Adam Brodecki ramlar. Enligt nämnden är utredningen inte sammantaget sådan att det, utöver utvisning, bör föranleda ytterligare disciplinär bestraffning i form av böter”, skriver disciplinnämnden.

The post Stjärnan straffas för huvudtackling – men LHC-forwarden frias appeared first on Hockeysverige.




Bild och nyhetskälla: Stjärnan straffas för huvudtackling – men LHC-forwarden frias
Skrivet av Hockeysverige.se

Inlagd datum:

  Inlagd i kategori: Hockeysverige.se
  Kommentarer: Kommentarer inaktiverade för Stjärnan straffas för huvudtackling – men LHC-forwarden frias